Tisdagen den 14 februari skrevs det i både Dagens Nyheter
och Svenska Dagbladet att en 28-årig man har blivit häktad, misstänkt för
mordförsök på den 10-åriga flickan i Göteborg förra veckan. Att både Dagens
Nyheter och Svenska Dagbladet skriver om detta gör att jag uppfattar nyheten
som värderad högt, både gällande publikintresse och nyhetsvikt. Knivdådet var både
en dramatisk och oväntad händelse, två faktorer som beskrivs ha stor betydelse
för nyhetsvärdering enligt Bengt Johansson. En nyhet som denna väcker ofta allmänhetens
intresse eftersom händelsen känslomässigt berör många. Jag har varken barn
eller syskon i den åldern, men jag blir ändå illa berörd över att sådana här saker kan hända, och faktiskt händer, i vårt lilla trygga Sverige, och antar
därför att många andra läsare och lyssnare också blir det. Att det skedde i Sverige är också något som är avgörande för nyhetsvärderingen, då vi som publik är mer intresserade av saker som sker i vår närhet än sådant som sker långt bort. Hade motsvarande händelse skett i till exempel USA är jag inte säker på att det hade stått i våra tidningar, framför allt inte lika många, lika stora och lika prioriterade artiklar. Och kanske står det ännu mer om detta i mer lokala tidningar i Göteborg än vad det står i dessa två stora morgontidningar.
Det har också att göra
med tidsaspekten: enligt Hadenius med flera skattas nyheter med ”följetångspotential”
högt. Att själva knivdådet skedde den 6 januari orsakade alltså artiklar och
nyhetsinslag flera gånger efter detta, om hur det kunde hända, varför och vem,
hur det gick med flickan etc. Förmodligen är detta heller inte det sista vi då
kommer läsa i tidningen kring denna historia eftersom mannen än så länge endast
är häktad och inte dömd. Dessutom är han häktad utomlands för tillfället,
vilket ger följetongsaspekten större utrymme. Lite grovt uttryck är det som att följa en såpa på tv, men jag antar att nyfikenheten ligger i människans natur och att den leder till många goda saker i samhällets utveckling!
Onsdagen den 15 februari publicerades i Svenska
Dagbladet en artikel om Sveriges massvaccinering mot svininfluensan. Med tanke
på att 60 % av Sveriges befolkning blev vaccinerad mot svininfluensan är det
sannolikt att denna artikel berör en stor del av läsarna, som enligt Bengt
Johansson är ett kriterium för att välja ut vilka nyheter som ska förmedlas. Inte
bara publikintresset styr nyhetsvärderingen. På Svenska Dagbladets hemsida kan
man också se vilka nyheter som är mest lästa, där hamnade denna artikel på tio-toppen
(klockan sju på kvällen), tillsammans med artiklar om bland annat hur mycket
Robyn tjänar, att finansministrar ställer in möte med Grekland och att experter
osäkra på en svajig bomarknad. Detta visar på det stora och breda
publikintresset, varför inte publikens nyhetsintresse står som ensam avgörande
faktor för nyhetsvärdering. Man kan ju inte skriva om allt som intresserar
alla. Även nyhetsvärdet i sig är viktigt, Sverige har samma dödstal i ämnet i
fråga som Tyskland, och Tyskland lyckades bara vaccinera 8 % av sin befolkning!
Med tanke på de omtalade möjliga biverkningarna av vaccinet, som till exempel
narkolepsi, kan jag förstå värdet i att skriva om detta: kanske är det inte så
oväntat, men utan tvekan både viktigt och dramatiskt. Två viktiga faktorer för
nyhetsvärdering.
Som Svenska Dagbladet själva skriver vill läsarna
inte bara veta vad som hänt, utan också varför och vad som kommer härnäst,
vilket de tydligt klargör i artikeln. Ytterligare nyhetsvärde utgörs av att det
är tidsmässigt relevant. Dels är det inte länge sedan svininfluensan dök upp
och denna massvaccinering skedde (2009), dels är utredningen om vaccineringen
och dess effekt i jämförelse med andra nationer en pågående utredning som kan följas
upp: viktiga aspekter för nyhetsvärde beskrivet i en bok av Hadenius med flera.
Slutligen styr tillgången på nyheter vad det skrivs om och vad det inte skrivs
om eftersom intresset och nyhetsvärdet är relativt jämfört med andra nyheter.
Att utredningen av massvaccineringen av svininfluensan var en nyhet idag kan
också bero på att det inte var någon annan nyhet som konkurrerade ut detta, slumpen, som Jesper Strömbäck kallar
det. Lite smått obehagligt om ni frågar mig, man undrar ju lite vad man missar
när det händer större saker i världen…
Som du skriver blir man extra påverkad av artikeln eftersom flickan är i den åldern. Man kanske har syskon eller känner någon i den åldern och det är så obegripligt att en vuxen ens kommer på tanken. Hade kanske varit intressant att jämföra en morgontidnings rapportering från fallet kontra en kvällstidnings och se vad de prioriterar och vad som skiljer sig i rapporteringen.
SvaraRaderaEftersom det var så många som vaccinerades har alla en koppling till det och vill läsa om något som man kan relatera till. Vaccinerades man inte själv var det säkerligen någon i ens närhet som gjorde det vilket gör nyheten relevant för de allra flesta. Svininfluensan är också något som man själv kanske inte har järnkoll på och därför blir medias rapportering om det något som många vill läsa om. Vi ser det som ett ”hot” vilket också bidrar till att det blir en prioriterad nyhet.
// August L
Det hade verkligen varit jättesmart av mig att, och var därmed jättedumt av mig att inte, jämföra med en kvällstidning! Nästa gång!
RaderaOm knivdådet hänt i till exempel USA hade det kanske fått någon liten artikel i Aftonbladet, men inte mer. Vi räknar med att det händer hemskheter i USA (och vi gillar att läsa om det), men i Sverige "håller vi inte på med sådant". Det finns inte på kartan att människor begår grova våldsbrott i Sverige och därför blir det en jättenyhet med många spaltmeter bakom sig. Att det rör sig om ett barn gör det hela ännu mer laddat.
SvaraRaderaDet du senare skriver om slumpen och nyhetsurval både intresserar och skrämmer mig. Har inte direkt tänkt i de banorna förut. Säg att det inte hade blivit mediehysteri kring den stundande "pandemin", hade ändå 60% av befolkningen vaccinerat sig då? Utan att först låta vaccinet utredas och testas? Jag tror inte det.. Och vem eller vilka vann mest på att publicera så mycket om svininfluensan?.. Detta gick precis från att kännas lite smått obehagligt till extremt obehagligt.
/Malin Radegård
Ja, på detta sätt har media en stor makt att forma våra beslut, dagligen! Jag tror att många val vi gör direkt och indirekt påverkas av media eftersom det är en stor informationskälla som vi dagligen matas med...
RaderaArtikelserien i SvD om vaccineringen mot svininfluensan var planerad sedan lång tid. En sådan grundlig genomgång av vad som hände i den här frågan görs inte från en dag till en annan. Därmed kan vi utesluta "slumpen".
SvaraRaderaGary
Det är klart, att dessa nyheter av följetongkaraktär inte lätt sopas under mattan. Däremot finns det en möjlighet att nyhetens nivå av prioritering i media skulle kunna påverkas av övriga händelser och därmed har slumpen en möjlig bidragande orsak till storleken av artikeln.
RaderaSofie Franzén